Vid en löneutmätning finns inga betalningsfria månader. Kronofogden drar en del av din lön varje månad, utan uppehåll, tills skulden är betald. Betalningsfria månader finns däremot vid skuldsanering, där juni och december normalt är fria för privatpersoner.
Du kan dock i vissa fall få ett tillfälligt uppehåll, ett så kallat anstånd, om du drabbas av en plötslig och oförutsedd kostnad. Det är Kronofogden som beslutar om det, inte dina borgenärer, och du får alltid behålla ett förbehållsbelopp för dina nödvändiga levnadskostnader.
Den här guiden går igenom vad som faktiskt gäller vid löneutmätning: varför det inte finns några fria månader, när Kronofogden ändå kan bevilja ett uppehåll, hur stort förbehållsbeloppet är för 2026 och vad som skiljer löneutmätning från skuldsanering. Samtliga uppgifter är kontrollerade mot Kronofogden.
Finns det betalningsfria månader vid löneutmätning?
Nej. Vid en löneutmätning drar Kronofogden en del av din lön varje månad, utan uppehåll, ända tills skulden är betald. Systemet är alltså inte byggt för automatiska pauser, och det finns ingen inbyggd rätt till en fri månad på det sätt som en bank ibland kan erbjuda vid ett vanligt lån. Därför fortsätter avdragen månad efter månad så länge du har en skuld kvar och det inte finns något beslut om skuldsanering.
Det enda undantaget uppstår om din inkomst en viss månad är så låg att den inte når över förbehållsbeloppet. Då görs inget avdrag, men det räknas inte som en betalningsfri månad, utan är helt enkelt en följd av att det inte finns något överskott att mäta ut. Betalningsfria månader i egentlig mening finns bara vid skuldsanering, vilket vi återkommer till längre ner.
När kan Kronofogden bevilja ett tillfälligt uppehåll?
Även om fria månader saknas kan Kronofogden i vissa fall besluta om ett tillfälligt uppehåll, ett så kallat anstånd eller uppskov. Det är dock Kronofogden som fattar beslutet, inte dina borgenärer. Här finns en vanlig missuppfattning, eftersom du inte behöver få alla fordringsägare att godkänna uppehållet. I stället räcker det att du har särskilda skäl.
För att ett uppehåll ska bli aktuellt krävs att du drabbats av något plötsligt och oförutsett. Du ansöker själv hos Kronofogden och skickar in underlag som styrker situationen, exempelvis ett läkarintyg eller en oväntad räkning. Kronofogden kan även bevilja uppskov om borgenären går med på det, men det är alltså inte nödvändigt när skälen är tillräckligt starka. Läs mer om reglerna hos Kronofogden om uppskov med betalning.
Exempel på särskilda skäl
- Plötslig sjukdom eller olycka: oförutsedda vård- eller läkarkostnader som du kan styrka med intyg.
- Akut och nödvändig utgift: en räkning som måste betalas för att du ska kunna behålla ditt arbete eller din bostad.
- Kraftigt minskad inkomst en enskild månad: en tillfällig inkomstförlust som gör att bara förbehållsbeloppet återstår.
Kronofogden beviljar däremot inget uppehåll för planerade eller förväntade kostnader, som utgifter inför jul eller semester.
Hur mycket får du behålla? Förbehållsbeloppet 2026
I en löneutmätning får du alltid behålla ett förbehållsbelopp, det som många kallar existensminimum. Beloppet består av två delar: din faktiska boendekostnad och ett normalbelopp som ska täcka övriga levnadskostnader. Normalbeloppet räknar Kronofogden fram efter skatt, och det ska räcka till mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel och försäkringar.
Kronofogden fastställer normalbeloppen en gång per år utifrån konsumentprisindex. Från och med den 1 januari 2026 gäller följande belopp per månad, och till dem läggs din boendekostnad ovanpå.
| Hushåll | Normalbelopp per månad (2026) |
|---|---|
| Ensamstående vuxen | 6 243 kr |
| Makar eller sammanboende | 10 314 kr |
| Tillägg per barn 0 till 6 år | 3 336 kr |
| Tillägg per barn 7 till 10 år | 4 004 kr |
| Tillägg per barn 11 till 14 år | 4 672 kr |
| Tillägg per barn 15 år och äldre | 5 339 kr |
Utöver normalbeloppet kan du få tillägg för vissa kostnader, exempelvis medicin och läkarbesök upp till högkostnadsskyddet, resor till och från arbetet samt barnomsorg. Lämna därför alltid korrekta uppgifter om din boendekostnad och dina utgifter, annars använder Kronofogden ett schablonbelopp som kan bli fel. Du kan själv se och räkna på ditt belopp på Kronofogdens sida om vad du får behålla.
Vad kan utmätas, och vad är skyddat?
Kronofogden kan mäta ut mer än bara vanlig lön. Även sjukpenning, föräldrapenning och pension räknas som utmätningsbar inkomst på samma sätt som lön. Däremot är försörjningsstöd och studiemedel skyddade, och de får inte utmätas.
Dessutom skyddar reglerna viss personlig egendom genom så kallat beneficium. Det innebär att du får behålla sådant som du och ditt hushåll rimligen behöver för vardagen och för att kunna försörja er. På så sätt ska en löneutmätning aldrig ta ifrån dig det allra nödvändigaste.
Så påverkar extra arbete och ändrad inkomst utmätningen
Ditt förbehållsbelopp ligger fast, vilket betyder att allt du tjänar över det går till skulden. Jobbar du extra eller får övertid ökar därför den del som Kronofogden mäter ut. Samtidigt betalar du då av skulden snabbare, så ett extrajobb förkortar i praktiken utmätningen även om mer dras varje månad.
Minskar din inkomst i stället, till exempel vid sjukskrivning eller kortare arbetstid, justerar Kronofogden ner beloppet efter din nya inkomst. Är du timanställd omprövas utmätningen löpande utifrån vad du tjänar månad för månad. Oavsett åt vilket håll ekonomin rör sig måste du anmäla förändringar till Kronofogden, så att avdraget blir rätt. Får du nya skulder under tiden läggs de dessutom automatiskt till i utmätningen, utan att ditt förbehållsbelopp minskar.
Hur länge pågår en löneutmätning?
En löneutmätning pågår tills skulden är helt betald, och hur lång tid det tar beror på skuldens storlek och hur mycket Kronofogden kan dra varje månad. I praktiken kan den därför sträcka sig från några månader till flera år. Har du flera skulder läggs de ihop och behandlas som en helhet, vilket kan göra att utmätningen pågår längre.
Kronofogden prioriterar dessutom vissa skulder före andra, och skulder till staten som skatt, böter och underhållsstöd betalas i första hand. Tycker du att beslutet blivit fel har du alltid rätt att överklaga det, och du kan be om en ändring om din ekonomi förändras.
Betalningsfria månader vid skuldsanering
Betalningsfria månader hör alltså hemma i skuldsanering, inte i löneutmätning. Har du skuldsanering som privatperson är juni och december normalt betalningsfria, vilket ger ekonomiskt andrum inför sommar och jul. Undantaget är skuldsanering för företagare, där några fria månader inte ingår.
Skuldsanering och löneutmätning kan inte pågå samtidigt. Vid en beviljad skuldsanering upphör löneutmätningen, eftersom du i stället betalar enligt en fastställd plan under normalt fem år, varefter resten av skulderna skrivs av. Är dina skulder så stora att en löneutmätning aldrig hinner betala av dem kan skuldsanering därför vara vägen framåt. Du kan läsa mer om hur du tar dig ur skulder i vår guide om familjeekonomi och skulder.
Vart vänder du dig för hjälp?
Känner du att ekonomin inte går ihop finns det kostnadsfri hjälp att få. Varje kommun erbjuder budget- och skuldrådgivning, dit du kan vända dig för att få en plan för både utgifter och skulder. Behöver du ett tillfälligt uppehåll i utmätningen ska du kontakta Kronofogden så tidigt som möjligt, gärna innan nästa löneutbetalning, och skicka in de intyg som styrker din situation.
Du kan även följa din löneutmätning och se aktuella uppgifter via Mina sidor hos Kronofogden. Om du däremot ännu inte hamnat hos Kronofogden, men har flera dyra krediter, kan det löna sig att se över dem i tid. Att samla lån med lägre ränta kan minska risken att skulderna växer dig över huvudet från början.
Vid löneutmätning finns inga betalningsfria månader, men du får alltid behålla ditt förbehållsbelopp och kan i särskilda fall få ett tillfälligt uppehåll som Kronofogden beslutar om. Fria månader hör i stället hemma i skuldsanering, där juni och december normalt är lediga för privatpersoner. Kontakta Kronofogden eller kommunens budget- och skuldrådgivning tidigt om läget känns tungt, så finns det oftast mer att göra än du tror.
Vanliga frågor om löneutmätning och betalningsfria månader
Kan man få en betalningsfri månad vid löneutmätning?
Nej. Kronofogden gör avdrag varje månad tills skulden är betald. Betalningsfria månader finns bara vid skuldsanering, där juni och december normalt är fria för privatpersoner.
Måste alla borgenärer godkänna ett anstånd?
Nej. Det är Kronofogden som beslutar om ett tillfälligt uppehåll, och det räcker att du har särskilda skäl, till exempel en plötslig och oförutsedd kostnad. Borgenärernas samtycke är alltså inget krav.
Hur mycket får jag behålla vid en löneutmätning?
Du får behålla ett förbehållsbelopp som består av din boendekostnad plus ett normalbelopp. För 2026 är normalbeloppet 6 243 kr för en ensamstående vuxen och 10 314 kr för makar eller sammanboende, plus tillägg per barn.
Vilka inkomster kan Kronofogden utmäta?
Lön, sjukpenning, föräldrapenning och pension är utmätningsbara. Försörjningsstöd och studiemedel är däremot skyddade och får inte utmätas.
Vad händer om jag jobbar extra under en löneutmätning?
Eftersom förbehållsbeloppet ligger fast går allt du tjänar extra till skulden. Du betalar då av skulden snabbare, men mer dras varje månad. Kom ihåg att anmäla inkomstförändringar till Kronofogden.
Hur länge kan en löneutmätning pågå?
Den pågår tills skulden är helt betald, vilket kan ta allt från några månader till flera år. Har du flera skulder läggs de ihop, vilket kan förlänga tiden.
Vilka månader är betalningsfria vid skuldsanering?
Vid skuldsanering för privatpersoner är juni och december normalt betalningsfria. För skuldsanering som företagare gäller inga fria månader.
Läs vidare
Senast uppdaterad: juli 2026 av Malin.
Att tänka på: Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte personlig rådgivning. Reglerna för löneutmätning och skuldsanering kan ändras, och ditt förbehållsbelopp beräknas alltid individuellt av Kronofogden. Vid ekonomiska problem kan du vända dig till kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivning.
