Rörliga bolåneräntor ligger på runt 2,7 procent hos de större bankerna sommaren 2026 och styrräntan har stått stilla på 1,75 procent hela året. Ändå finns det risk för höjningar. Anledningen är att bankernas egna finansieringskostnader har stigit den senaste tiden och den kostnaden hamnar förr eller senare hos dig som låntagare. Skandiabanken höjde redan i augusti sina bundna räntor med mellan 0,19 och 0,25 procentenheter och pekade på just dyrare upplåning.
Många tror att bolåneräntan följer styrräntan som en skugga. Så är det inte.
Styrräntan är bara en av två prislappar banken betalar
En bank som lånar ut till bolån måste själv skaffa pengarna någonstans. En del kommer från inlåning, alltså kundernas sparkonton. Resten lånar banken upp på marknaden, ofta genom att ge ut säkerställda obligationer och där bestäms priset av vad investerare kräver för att låna ut pengar på fem eller tio års sikt. Den räntan sätter inte Riksbanken.
Så när långräntorna på marknaden stiger blir bankens råvara dyrare, oavsett vad Riksbanken gör med styrräntan. Två saker driver kostnaden just nu:
- Geopolitisk oro, framför allt utvecklingen i Mellanöstern, får investerare att kräva högre ersättning för risk och pressar upp de långa marknadsräntorna.
- Inflationstrycket har tilltagit igen, vilket gör att marknaden prisar in att styrräntan kan behöva höjas tidigare än vad prognoserna sa i våras.
Skillnaden mellan styrränta och rörlig snittränta brukar ligga på ungefär 0,5 till 1,5 procentenheter. Listräntorna, alltså de skyltade räntorna innan rabatt, ligger snarare 1,5 till 2,5 procentenheter över. I det spannet ryms bankens finansieringskostnad plus marginal och det är den delen som kan växa medan styrräntan står still.
Riksbanken lämnade räntan oförändrad i juni men flyttade riskbilden
Vid räntebeskedet den 17 juni 2026 låg styrräntan kvar på 1,75 procent. Beskedet i sig var väntat. Det intressanta låg i formuleringarna: Riksbanken konstaterade att inflationstrycket stiger och att risken för en för hög inflation har ökat. Sannolikheten för en höjning senare under 2026 bedöms nu som större än tidigare.
Riksbankens egen bana pekar mot 1,75 procent året ut och en höjning till 2,00 procent någon gång under 2027. Bankernas prognoser skiljer sig åt, vilket i sig säger något om osäkerheten. Swedbank räknar med oförändrat 1,75 procent under 2027, medan Nordea och Danske Bank ligger på 2,25 procent. SBAB, SEB och Länsförsäkringar landar mitt emellan på 2,00 procent.
Länsförsäkringar har uttryckt det som att utfallsrummet för penningpolitiken har vidgats. Med andra ord: både höjning och sänkning är möjliga och ingen vill lova något.
SBAB, Swedbank och Handelsbanken pekar mot 2,7 till 3,2 procent i slutet av 2027
För december 2026 räknar SBAB, Swedbank, Länsförsäkringar och Handelsbanken med rörliga snitträntor på 2,70 till 2,80 procent. Alltså ungefär där vi står nu. Det är för 2027 spridningen börjar synas. Då sträcker sig prognoserna från 2,70 upp till 3,20 procent, där Handelsbanken ligger högst med 3,2 procent för tremånadersräntan i slutet av året. Ekonomifokus landar på 2,95 procent.
Ett par saker är värda att veta om hur de här siffrorna kommer till. Prognoserna bygger på antaganden om omvärlden och SBAB har uttryckligen räknat med att läget i Mellanöstern lugnar ner sig till sommaren. Håller inte det antagandet håller inte prognosen heller. En höjning behöver dessutom inte komma från Riksbanken, eftersom stigande långräntor och bredare bolånemarginaler kan lyfta bolåneräntorna på egen hand. När en bank höjer följer ofta andra efter. Det mönstret har SBAB:s chefsekonom Robert Boije pekat på och Skandiabankens höjning i augusti är ett tänkbart första steg. Bundna räntor rör sig först, eftersom de prissätts mot längre marknadsräntor, medan den rörliga tremånadersräntan hänger tätare ihop med styrräntan.
Handelsbanken räknar samtidigt med att bostadspriserna stiger runt 4 till 5 procent under 2026 och ungefär 6 procent under 2027. Dyrare bostäder och möjligen dyrare lån samtidigt är en kombination som gör kalkylen tuffare för den som ska köpa.
Räkna på 4 procent, inte på 2,7
Ta din nuvarande skuld och räkna om räntan var betydligt högre än idag. Det praktiska rådet är detsamma oavsett vad prognoserna säger.
Har du tre miljoner i bolån kostar 2,7 procent ungefär 81 000 kronor i ränta per år före ränteavdrag, alltså runt 6 750 kronor i månaden. Vid 4 procent blir det 120 000 kronor om året, ungefär 10 000 i månaden. Skillnaden är drygt 3 000 kronor i månaden före skatteeffekt. Det är den summan du behöver veta att du klarar.
Bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler räknar redan med en ränta långt över dagens nivå, ofta 6 till 7 procent. Det är ingen prognos, utan en stresstest. Gör samma sak själv. Finansinspektionen publicerar årligen en bolånerapport med statistik över hur svenska hushålls bolån faktiskt ser ut, om du vill jämföra din situation med andras.
Din marginal avgör om du bör binda räntan nu
Det finns ingen universell rekommendation om att binda eller inte binda. Men det finns en ordning att tänka i.
Om du redan idag har svårt att få månaden att gå ihop är bindning inte i första hand en ränteprodukt utan en försäkring mot att det blir sämre. Du betalar ett påslag för att slippa överraskningar. Om du har rejält med marginal är rörligt historiskt sett billigare över tid och du klarar en uppgång.
Det du bör göra oavsett läge:
- Ring din bank och fråga vilken ränta du faktiskt får, inte vilken som står på hemsidan. Listräntan är sällan den ränta någon betalar.
- Begär ett konkurrerande erbjudande från minst en annan bank innan du förhandlar. Det är det enda som brukar flytta siffran.
- Kolla när din bundna del löper ut. Ligger den ute under 2027 kan omsättningsräntan bli högre än den du har nu.
- Undvik att lösa ett dyrare lån genom att öka bolånet om du inte samtidigt sänker den totala månadskostnaden. Att flytta skuld är inte samma sak som att minska den.
Har du dyra krediter vid sidan av bolånet är de nästan alltid det som ska hanteras först. En sammanslagning av lån med lägre ränta ger normalt mer effekt per månad än några tiondelar på bolånet. Om du överväger att lägga om hela din bolånesituation finns mer om räntor, bolånetak och amorteringskrav i vår guide till bolån.
Och blir det ändå för tungt: hör av dig till banken innan förfallodagen, inte efter. Det värsta du kan göra är ingenting. Kommer räkningar redan på efterkälke är det värt att veta hur lång tid det tar från inkasso till Kronofogden, eftersom marginalerna där är större än de flesta tror.
FAQ
Höjer bankerna bolåneräntan även om Riksbanken inte höjer styrräntan?
Ja. Bankernas upplåningskostnad styrs delvis av marknadsräntor som sätts av investerare, inte av Riksbanken. Skandiabankens höjning i augusti 2026 av bundna räntor med 0,19 till 0,25 procentenheter skedde vid oförändrad styrränta.
Vad händer med min rörliga ränta om styrräntan höjs till 2 procent?
Rörliga bolåneräntor ligger normalt 0,5 till 1,5 procentenheter över styrräntan. En höjning till 2,00 procent skulle med det spannet innebära rörliga snitträntor på ungefär 2,5 till 3,5 procent men den exakta effekten beror också på bankens marginal och din egen förhandlade rabatt. Höjningen slår igenom vid nästa räntejustering, för tremånaderslån alltså inom kvartalet.
Är det för sent att binda räntan nu?
Nej men priset på bundna lån har redan börjat justeras uppåt, så du binder inte på samma nivå som i våras. Bindning är främst ett sätt att köpa förutsägbarhet, inte att vinna på räntegissning.
Hur mycket ska jag ha i marginal för att klara en ränteuppgång?
En rimlig tumregel är att du ska klara en ränta som är minst dubbelt så hög som dagens. Räkna igenom din månadskostnad vid 5 till 6 procent och se om budgeten håller. Klarar den inte det bör du prioritera amortering eller att sänka andra fasta kostnader innan du binder in dig i något nytt.
